Rapportankarets svarta kavaj och vita blus…

Jag hade planerat, och även börjat fila på ett inlägg om rasism tills idag.

Men en sån här dag går det inte. Inte när det värsta attentatet i modern svensk historia inträffat för några timmar sen. Jag kände att jag både för min egen och respekten för Sveriges skull behöver ”stuva om i tablån”. Precis som public service-media (SR och SVT) gjort.

Men – man behöver även ”vanliga” program en sån här kväll. Det tror jag är viktigt, i synnerhet när man som jag är HSP (High Sensitive Person). Klicka på länken om ni vill veta vad det är! Kort uttryckt, så har en HSP-person alla sinnen vidöppna för känslointryck.

Och nu tog jag till mig ännu ett känslointryck, som för mig gav ännu mer allvar till nyhetssändningen, och hela situationen. Jag såg en sak på Rapport, som säkert inte alla skulle ha observerat. Nyhetsankaret Lisbeth Åkerman har tagit fram sin svarta kavaj och vita blus!

Skärmdump från SVT Rapport

Skärmdump från SVT Rapport

Den dress ett f.d. nyhetsankare sa att alla medarbetare har i sitt persedelskåp. Den som de har order att använda vid t.ex. en nationell katastrof, eller om kungen dör eller nåt. Det rapportankaret sa att ”Den kavajen och skjortan hoppas alla slippa använda, av förklarliga skäl. Jag har bara behövt göra det en gång, den 1 mars 1986!” (när Palme blev skjuten, min anm.) Men ikväll vad det alltså dags…

Många rykten florerar, som alltid i såna här sammanhang, i synnerhet på nätet. Folk som tror sig ”veta” att det måste ha varit en islamist, eller åtminstone en invandrare. Så länge inget är bekräftat, vill jag inte lyssna på spekulationer. Självklart kan den skyldige vara utländsk medborgare, men på en bild, publicerad på Aftonbladet såg han vit ut. Så sluta spekulera om eventuell härkomst tills ni vet!

Ta hand om varandra!
Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan

Annonser

Spara tid!

Hej på er!

Häromdan var jag på promenad i storskogen. Ni vet en sån där storskog där man kan strosa helt ensam utan att träffa en människa! Under tiden funderar jag på det där samtalet jag borde ringa. Tur att jag har mobilen med mig, och kan ringa medan jag ändå inte gör nåt nyttigare än strövar i skogen. Jag kan spara tid! Fast… mobilen har ingen täckning mitt ute i ingenstans. Så jag blir stressad. Stressad för att inte kunna ringa, trots att det egentligen inte gör nåt. Trots att jag mycket väl kunnat vänta tills jag kommer till bebodda trakter innan jag ringer.

På hemväg slinker jag in på affären och köper en djupfryst paket micromat. Det måste gå fort att få maten färdig, för jag orkar ju inte stå vid spisen en timme när jag kommer hem. Naturligtvis drar jag mitt bonuskort och tar  en självscanningpistol, som tydligen kallas ”en blipp” nuförtiden, vid ingången. För  då slipper jag visa fram allt jag har köpt i kassan, och det sparar givetvis tid när jag ska betala!

Men… Vad sparar vi tiden till? Till att ha mer fritid? Och vad gör vi med den ökade ”fritiden” i så fall? ”Fritid” inom citationstecken, eftersom det ofta inte blir nån sparad tid. Vi driver bara upp vårt eget tempo. Det gjorde iallafall jag. Istället för att få den där avkopplande skogspromenaden så ägnar jag tankarna åt att ringa. Och när jag går runt på mitt varuhus, kanske det hade varit bättre att få en stilla lunk och fundera på ingenting… Att få de där pauserna som man fick förr. Man hade ingen telefon när man var ute i skogen eller på badstranden är säkert nyttigt. Vi behöver de där stunderna utan allt för mycket stimulans från våra tekniska vidunder. de där små pauserna, som vi inte ens tänker på som pauser.

Så det är dags att tänka om… Vad sparar vi tiden till? Till att kunna packa in ännu fler aktiviteter under de 24 timmar per dygn vi har till förfogande? Annars blir vi snart alla utbrända, inte så konstigt kanske att det ökar…

Kram på er!
Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan

Obekvämt!

Ibland är jag obekväm.

Alla kan inte hantera om jag säger vad jag tycker, och hånar genast det jag säger. Andra tycker det är tufft att jag vågar stå för mina åsikter och för vem jag är. Fast okej, det finns tillfällen det vore bra att kunna hålla käft… Eller för resten, bra för vem. För min bekvämlighet? Eller för dens bekvämlighet som inte gillar svarta, och jag säger att jag inte kan generalisera, och tycka att det är fel på alla invandrare? Eller för en homofob som inte gillar att jag om jag måste välja att vara ihop med en elak man eller en snäll kvinna, skulle välja en kvinna hellre än att vara ensam?

Jag, lite lördagstrött! :)

Jag, lite lördagstrött! 🙂

Okej, jag går naturligtvis inte till Pingskyrkan och på ren provokation säger ”Hej jag heter Sussie och är socialistflata!” Jag skulle inte gå just dit alls iofs, men ni fattar hur jag menar. Fast om nån frågar så skäms jag inte för vad jag tycker eller vem jag är, och ljuger inte. Om folk sen inte begriper, eller ens vill försöka begripa, kan jag inte hjälpa. Det är vid såna tillfällen det skulle vara bekvämt att ljuga ihop nån story… Men för mig vore det falskt! Jag brukar tänka att jag kan göra vad som helst, så länge jag efteråt kan se både mig själv och min bästa vän i ögonen. Det är ett bra sätt att veta att jag gör det jag kan stå för!

Kram på er, och ha en fin helg!

Gamla gummor, hör jag till dem nu?

Bah!

Vilken natt… Jag har tydligen gått samma väg som överviktiga gamla gummor, och fått besvär med gallan. Trots att jag inte är överviktig. Men okej då, gammal gumma är jag väl antingen jag vill eller ej.

Jag somnade i tid igår, ungefär klockan 22. Vaknade igen halv tolv och hade svinont! Det var inget att göra åt, sa sjukvårdsupplysningens hemsida, utan bara att stå ut ”alltifrån några minuter till flera timmar. Det blev flera timmar. Däremot kunde man tydligen få receptbelagda värktabletter utskrivna, om man har besvär ofta.

Nåja jag somnade till igen vid tre eller fyra, vet inte exakt. Jag minns att jag begrep att jag inte skulle orka vakna halv åtta som jag brukar vilja göra även de dagar jag jobbar eftermiddag. Ställde klockan på strax före tio, men kom inte upp förrän halv elva. Tur att det var idag jag hade eftermiddagsjobb! Jag var så trött när jag om upp, och ville helst legat kvar i sängen, men när jag väl var på väg till jobbet kändes det bättre. Och nu mår jag ganska bra!

Väl på jobbet hörde jag talas om Sverigedemokraternas senaste utspel, att arbeta utomparlamentariskt med kampanjer mot flyktingar, eftersom de anser att de inte har lyckats föra fram sin främlingsfientlighet i Riksdagen. Jag kan spontant tycka att är man vald till parlamentariker, så är det att svika väljarna att inte sitta där. En annan tanke är att jag hoppas de ointe tar ut sitt riksdagsarvode om de skolkar från jobbet. De är ju måna om att vanligt folk inte ska ha orättfärdiga bidrag, så…

Jaja, den som lever får se.

Ikväll är jag ganska trött, fast klockan inte ens är åtta. Får se om jag kan sova ordentligt i natt, men det får jag nog! 🙂

Kram på er!
Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan

Mobbning?

Så har jag fått vila fyra dagar, och har alltså haft långhelg! Jag behövde nog det, för jag har varit trött några dagar. Men nu ska jag ta nya tag resten av veckan och jobba!

Tittar just på Morgans mision på SVT, och tänker på¨alla som blir mobbade. Varje dag går massor av ungar till skolan och  har ont i magen för att de räknar med att mobbningen ska sätta igång så fort de är där. Det jävliga är, att vuxna på skolan inte så ofta gör mycket för att få slut på det som sker, ens om de vet om hur det ligger till. Tvärtom ibland, tyvärr. Det händer att lärarna t.o.m. medverkar i att mobba en unge som redan är utsatt. Kanske de inte begriper att de är en del av mobbningen kanske de inte själva säger eller gör de elakaste sakerna. Men det är elakt nog att vara passiv och inte göra nåt alls!

Men mobbning förekommer inte bara bland ungar. Det är minst lika vanligt i vuxenvärlden, t.ex. på jobbet. Vem vet hur det tar, när du berättar ett ”skämt” om svarta eller ”zigenare”? Är du helt säker på att ingen tar illa upp? Nej, knappast för det kan du inte vara! Och det kan inte jag heller. Så det gäller att vakta sig själv, det gäller både dig och mig!

mobb

Tänk på att kanske inte alla tycker det där ”skämtet” eller piken är lika roligt som du! saker kan ta olika hårt, och det du inte tycker är så märkvärdigt kanske sätter sig som en tagg hos nån annan. Efter tillräckligt många såna taggar kan personen må ganska dåligt…

Nu har inte sånt här drabbat mig på länge. Men nog har jag varit utsatt. Och det riskera att sitta kvar!

girl

Kram på er allihopa!
Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan

Att kura skymning är underskattat!

Det mörknar tidigare och tidigare nu… Och jag sitter i skymningen hemma i stan med varm choklad och korvmackor, och ett tänt doftljus. Det är mysigt att kura skymning, för jag funderar så bra då! 🙂

Mitt vaniljdoftande kura-skymnings-ljus"!

Mitt vaniljdoftande kura-skymnings-ljus”!

Jag struntar dessutom oftast i TV:n på kvällarna, både för att jag inte har ork att hålla reda på tider eftersom de bra programmen ofta sänds när jag ändå vill sova (ja, jag är en kvällstrött person!). och jag inte orkar ”slötitta”på program jag ändå inte verkligen vill se. Jag vet att många säger att det är en avkoppling att slänga sig i soffan och slå på TV:n, men för mig är det tvärtom! Jag kollar hellre på TV på nätet, där det mesta läggs ut och finns kvar iaf några dagar efter det har gått på ”vanlig” TV. Det är så skönt att inte vara slav under tv-tablån längre, utan välja när jag vill se nåt, och om jag alls vill se! Det har varit en del av vägen mot mitt tillfrisknande från utbrändheten att inte bry mig om TV:n.

Jag har faktiskt till stor del gjort samma val ifråga om radio. Jag har lagt in automatisk update på mina favoritprogram i Sveriges Radio Play såkan jag lyssna på dem när och om jag vill och orkar! 🙂 I det fallet är faktiskt internet och appar inte nån dum uppfinning! 🙂

Det är så skönt med bara tystnad ibland, nåt det tyvärr sällan blir i en lägenhet. Bara när jag kurar skymning och bestämmer mig för att nu ska jag ha det tyst och skönt! 🙂

Kram på er!
Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan

Höst nu

…antingen jag vill eller ej!

Idag är meningen jag ska ha en städdag i min stuga innan jag far till Småland i eftermiddag. Ni vet en sån dag man brukar ha i gamla sommarstugor en gång varje höst. Frosta ur och stänga av kyl, stänga av vattnet, plocka in trädgårdsmöbler osv osv. Den dagen kommer obevekligt varje år, och är alltid lika vemodig. Varje gång! För då vet man. ”Nu blir det inte mer sommar!”

Bussen har slutat köra ända fram till byn, och kör bara till närmsta belägna bostadsområde. Sen har jag ungefär en kvarts promenad till stugan. Som igår när jag för att slippa parkeringsbekymmer, som det alltid är på marknadsdagar, tog bussen till Sölvesborg för just marknad. Det var helt okej med den där promenaden eftersom det var sol och vackert sensommarväder hela dagen. 🙂

Soptunnan töms inte mer i år för oss som bara abonnerar på ”sommartömning”. Badbryggan är upptagen sen ett par veckor, campingen kör på sparlåga med begränsad service och bara några långliggare i husvagn… Jag skulle kunna räkna upp många fler tecken som infinner sig varje år, som gör att jag vet att det är höst, och snart blir vinter.

Reklamtidningen jag fick i somras, känns plötsligt väldigt gammal...

Reklamtidningen jag fick i somras, känns plötsligt väldigt gammal…

Numera packar jag aldrig ihop stugan helt, som vi gjorde när jag var barn. Då ställde vi in trädgårdsmöblerna och den gamla cykeln i stugan (nu har jag ett uthus till sånt) strömmen stängdes helt, och sist kördes den lilla svartvita tolvtums TV:n till mormor och morfar. Det såg alltid morfar fram emot. För till skillnad från deras vanliga TV, som var omodern, kunde man se tvåan (på den tiden fanns bara två kanaler!), vilket inte var självklart att man kunde på en gammal TV! Och dessutom skulle vår TV stå i morfars rum, dit mormor inte skulle gå om det inte var nödvändigt. Så morfar hade det lyxigt värre när vi flyttade tillbaka till stan! 🙂

Det ser så tomt ut på verandan, där trädgårdsmöblerna stod nyss...

Det ser så tomt ut på verandan, där trädgårdsmöblerna stod nyss…

Nu står de i uthuset i stället!

Nu står de i uthuset i stället!

När mamma och pappa hade packat in allt var huset i stort sett helt igenbommat fram till början av  maj, förutom att pappa åkte hit över en dag ett par gånger på vintern för tillsyn. Jag minns en gång när jag inte var så gammal, det kan ha varit lördag eller skollov, men det var den kalla årstiden. Pappa skulle iallafall vara hemma, men på morgonen när jag vaknade var han inte det. Jag frågade mamma var pappa var. Då såg mamma förlägen ut och sa efter en stund att ”Han smög upp och åkte till stugan klockan fyra!” Jag undrade varför. ”För du inte skulle gapa och vilja med, men du hade bara tyckt det var tråkigt, man kan inte bada och i nte leka i skogen. Och han skulle ändå bara dit och titta!” Jag skrek iallafall, och var väldigt avundsjuk!  Mamma sa alltid att här går ändå inte att bo på vintern, antagligen i ett fåfängt försök att få mig att sluta längta hit under den ”tråkiga” vintern. Att här inte alls skulle gå att vara har jag som vuxen konstaterat inte är helt sant. För det går! Men det är förstås lite besvärligare. Och var ännu besvärligare på den tiden, när det inte ens fanns vatten vintertid. Eftersom  Tredenborg på den tiden var – och skulle vara enligt dåvarande stadsplan- i stort sett ett rent sommarstugeområde så var vattenledningen inte nedgrävd frostfritt, och stängdes ungefär första oktober (dvs nu!). Men vatten grävdes ner frostfritt på 90-talet, i samband med att tomterna styckades av och såldes till oss stugägare. Det finns visst en regel som säger att man måste erbjuda vatten eller ge rätt att gräva brunn om en tomt ska få säljas och bli ”bostadsfastighet”.

Om det blir snö i vinter, så får jag (förstås!) skotta. Är det mycket snö så kör man fast med bilen i en snödriva, vilket jag har gjort en gång härute! Sen dess parkerar jag uppe vid stora landsvägen om det är mycket snö när jag ska hit, och promenerar de sista 500 metrarna!

Nu får vi se när jag kommer hit nästa gång, för hålla mig härifrån ända till våren kommer jag inte att kunna. Kanske det blir allhelgonahelgen, kanske 1 advent. Allhelgonaveckan tog jag ofta semester förr, eftersom höstmarknaden alltid var första onsdagen i november. Från och med i år är den flyttad till första lördagen i oktober, vilket jag spontant tror är bättre ur kommersiell synpunkt. Dels är det troligare att det ”kulna” höstvädret inte har börjat, dels är det lättare att locka marknadsbesökare en lördag än en onsdag, då de flesta inte är lediga. Så trots att jag värnar om den säkert flerhundraåriga traditionen att marknaderna ska hållas första onsdagen i juli och första onsdagen i november, så var det inte så tokigt med marknad nu!

Nu kommer jag inte att ha så mycket som drar just den veckan när ”första onsdagen i november” infaller. Fast minst en gång före jul ska jag försöka åka hit! Kanske det blir första advent, när de har den mysiga julmarknaden jag brukar försöka komma ner till. Troligen blir det dessutom ytterligare nån resa före jul! Trots att mamma sa att det inte är roligt att vara här på vintern…

Kram på er!
Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan