Jag tar en risk genom att blogga, i synnerhet om jag skriver åsikter där jag sticker ut hakan. Jag tror inte nånting kommer att hända i morgon, om jag skriver något obekvämt idag, eftersom jag inte är nån politisk ”kändis”. Men jag har människor i min bekantskapskrets som blivit uthängda på nätet, fått ett telefonsamtal om att tänka på barnen nästa gång de går hem från skolan, eller fått ett kok stryk på stan.
Men jag känner att ingen längre kan komma undan var samhällsklimatet är på väg, genom att inte bry sig eller tänka ”Det drabbar ju inte mig!” Jag tror tyvärr det är en tidsfråga innan det händer nåt mer än verbala hot om att jag är ”bögkramare!” ”ziggisälskare!” eller ”kommunistjävel!” Då borde jag inte ens nämna diffusa kommentarer i ironisk ton att jag inte är vid mina sinnens bruk om jag inte förstår att romska tiggare är gangsters.För som sagt, jag har inte tillnärmelsevis råkat lika illa ut som andra.
Som sagt, idag tror jag inte att det är så farligt för mig att sticka ut hakan. Men vem vet, om fem år, eller om ett år, kanske samhället har hårdnat ännu mer om vi inte reser oss nu och säger ”stopp!” Då kanske nån sitter och lusläser bloggar för att kartlägga vem som är ”sverigefientlig” eller ”vänstersympatisör”. Ingen, eller nästan ingen, trodde 1932 att Hitler var så farlig. Några år senare hårdnade klimatet för oliktänkande, för ”rasförrädare”, sjukskrivna och arbetslösa. Men fortfarande hade medelklassen det bra i Tyskland om man var ”arisk”, om man höll käft och var lojal mot Tredje Riket. Så varför skulle man då klaga?
Ja, just det… Varför skulle vi klaga? Antidemokratiska strömningar är ju så ”marginella”! Inget kommer väl att hända hos oss? I vår tid? Jo, tyvärr finns risken att det kan det! Om inte tillräckligt många reser sig och protesterar. Men om vi är villiga att protestera – då måste vi våga ställa oss en fråga. Är det moraliskt rätt att bekämpa antidemokratiska tendenser med antidemokratiska metoder? Och om det är möjligt, bör man göra det? Bör vi kasta molotovcocktails på rasisterna som repressalier mot dem som jagar invandrare med järnrör? Ska vi med våld stoppa Svenskarnas Partis demonstration, om de har fått polistillstånd? Nej, jag tror inte det. För då har vi förfallit till deras egna metoder. En person (som jag inte tänker namnge) sa nät bra för nåt år sen, som jag har tänkt på sen dess. ”Man kan mycket väl sympatisera med målet (i detta fall att bli av med rasism och nazism, min anm.) utan att för den skull sympatisera med metoden för att nå målet!”
Men det är vad jag säger idag. Jag vet inte hur jag kommer att ställa mig om klimatet hårdnar ännu mer. Om jag ser tendenser som rasism och antidemokrati väva ännu mer, hur kommer jag att reagera? Kommer jag att tycka att ”Nu är det nog!”? Det finns nåt som kallas nödvärn. Och vad är nödvärn? I lagens mening innebär det att bruka lite våld, i syfte att förhindra att nät ännu värre sker. T.ex. får jag slå nån i huvudet som har en uppenbar åsikt att mörda.