Skrivit i bok till slut!

Jag är så stolt över att en del av min dröm har blivit sann nu. Drömmen jag hade att få skriva bok!

Dinglarens väg – Vorsnos Drom, som jag medverkar i!

Nej, det är inte bara mitt projekt, och jag har inte skrivit boken själv. Jag har bara skrivit ett kapitel, så så det vore fel att ta äran själv! Den är en antologi, och innehåller berättelser om och av resandefolket och människor som står minoriteten nära. Hade inte Britt-Inger Hedström Lundqvist och Ann Hellman tagit initiativ och hållit i alla trådar senaste året, hade den aldrig blivit verklighet. Så TACK, Britt-inger och Ann, för initiativet till en bok som behövs!

Jag har inte velat skriva om det hela förrän jag fick boken i handen. För jag tror alltid det värsta om saker jag gör, tills jag ser att det är färdigt. Och nu är boken färdig! 🙂 

Vill ni ha tag i boken, så går den att köpa bl.a. här
Institutet för språk och folkminnen

Men nu ska en stolt Ödmjuka Kaxan sätta sig och bläddra i boken! 🙂

Kram allihopa!

Trivsamt, men…

Jag måste säga att jag bor i ett trivsamt område, med tvåvånings loftgångshus insprängda i ett villakvarter. Vi som bor på första våningen har dessutom en liten trevlig uteplats, som är toppen på sommaren!

Mitt bostadsområde

Man behöver inte gå så långt förrän man hittar parkliknande natur…

Äng, en liten bit bort

Och ytterligare en bit iväg längs med min gata – efter en järnvägsbro som bara går att cykla eller gå över – har trakten kvar den karaktär av den egna by som den i realiteten var för inte allt för länge sen, innan 60-talsvillorna och 70-talets hyreshus dök upp i det som tidigare var storskogen.

En söt bygata…

…som når fram till ett litet hyreshus vid vägens slut!

Allt det här bara en km bort. 🙂

Det hyreshuset går jag ibland förbi på mina naturpromenader. Där har jag ofta tänkt att jag skulle vilja bo! Det verkar så mysigt, vackert och lugnt med sin fina bakgård. Nära naturen. Det är bara en sak… Riksvägen några meter bort, visserligen bakom ett bullerplank. Men bruset stör i alla fall, dygnet runt. Jag vet inget om husets standard och ev. isolerande treglasfönster, men oavsett så har man trafikljudet så fort man kommer utanför dörren.  Sånt säger folk att man snart vänjer sig vid, och just den saken gör säkert att det inte går att ta allt för svinhög hyra…

Hur som helst så inser jag att jag vill bo ännu närmre naturen än jag gör. Mamma sa när hon var trött på mig att jag nog var en bortbytt trollunge… 😉 Kanske det, jag trivs i alla fall inte bland betongen, och har aldrig gjort!

Jag trivs trots allt ganska bra där jag bor. Det är väl för att jag har bott här så länge som jag vill flytta, jag flyttade trots allt in i min lägenhet 1988! Men då såg kvarteret helt annorlunda ut, nu är det mycket ljusare och betydligt trevligare utemiljö!

Tänk om jag skulle flytta till det där gulliga huset vid vägens slut…? 🙂

Kram på er!
Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan

2014?

Så blev det nytt år, och det är idag man ska planera och drömma om allt man vill åstadkomma under det år som ligger framför. Det har jag inte gjort än! Jag ligger i soffan framför TV:n tjock av pannkaka och vispgrädde och tittar på TV. Trollkarlen från Oz.

Men självklart har jag drömmar o hur året ska se ut. Få fortsätta jobba i ett socialt arbete när RIA tar slut i maj. Fortsätta vara så pigg som jag är just nu. Få ha kvar kreativiteten som börjat komma tillbaka sen jag slutade äta ADHD-medicin. En dröm är att kunna åka oftare detta året till stugan, för det kommer jag att behöva. Blir det ordentligt väder (milt och ingen snö eller storm/kuling) så ska jag försöka åka till helgen, eftersom det är en extra ledig dag på trettondagen. Om jag orkar, och känner att jag har råd.  För hur det är så kostar det ju cirka 500 i bensin att åka tur och retur.

Just nu tittar jag på ett naturprogram, och tanken slår mig att många aldrig ser annan natur än den de ser i TV… Hade jag det så, då vet jag inte hur jag skulle överleva. Jag måste ha äkta natur ibland. Helst hav, eller iallafall en sjö. Så, jo, jag måste försöka komma till havet i helgen, trots att det är dyrt att åka.

Men i morrn är det vardag. Då blir det jobba som vanligt! 🙂
Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan

30 dagar dag 15 – Mina drömmar

Drömmar… Det kan vara så olika saker. Drömmar på natten, framtidsdrömmar och mycket annat.

Just nu är en av mina framtidsdrömmar att jag ska få chansen till ”riktigt” jobb i samma bransch som jag nu har min fas3-plats. För där, bland den sortens människor, trivs jag. Ni som följt mig ett tag vet att jag jobbar inom Hela Människan/RIA, där jag träffar människor som av ena eller andra orsaken har varit eller är socialt utsatta. Jag trivs, och har insett att mina erfarenheter är värdefulla. Därför är en av mina drömmar att få jobba mer i den gruppen. Få uträtta mer.

En annan dröm är att flytta till havet. För jag behöver havet. Jag blir lugn av havet. Oavsett hur havet ser ut. Stormande, stiltje, bottenfruset. Jag kan alltid hämta inspiration vid havet.

Och nu ska jag snart gå till sängs, och drömma saker. I de drömmarna kommer jag med största säkerhet att fara iväg till en vän som inte har det så bra just ikväll. Men som får hjälp av proffs på det område hen inte orkar kämpa själv just idag (U know who U are). Jag är så stolt över dig, fina vän. Dig kommer det att gå bra för, för du har viljan att det ska vända! Mer än så får ni andra inte veta.

Kärlek till alla mina läsare, i synnerhet till min speciella vän… Love You!

Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan