Författararkiv: Ödmjuka Kaxan/Sussie

Gamla gummor, hör jag till dem nu?

Bah!

Vilken natt… Jag har tydligen gått samma väg som överviktiga gamla gummor, och fått besvär med gallan. Trots att jag inte är överviktig. Men okej då, gammal gumma är jag väl antingen jag vill eller ej.

Jag somnade i tid igår, ungefär klockan 22. Vaknade igen halv tolv och hade svinont! Det var inget att göra åt, sa sjukvårdsupplysningens hemsida, utan bara att stå ut ”alltifrån några minuter till flera timmar. Det blev flera timmar. Däremot kunde man tydligen få receptbelagda värktabletter utskrivna, om man har besvär ofta.

Nåja jag somnade till igen vid tre eller fyra, vet inte exakt. Jag minns att jag begrep att jag inte skulle orka vakna halv åtta som jag brukar vilja göra även de dagar jag jobbar eftermiddag. Ställde klockan på strax före tio, men kom inte upp förrän halv elva. Tur att det var idag jag hade eftermiddagsjobb! Jag var så trött när jag om upp, och ville helst legat kvar i sängen, men när jag väl var på väg till jobbet kändes det bättre. Och nu mår jag ganska bra!

Väl på jobbet hörde jag talas om Sverigedemokraternas senaste utspel, att arbeta utomparlamentariskt med kampanjer mot flyktingar, eftersom de anser att de inte har lyckats föra fram sin främlingsfientlighet i Riksdagen. Jag kan spontant tycka att är man vald till parlamentariker, så är det att svika väljarna att inte sitta där. En annan tanke är att jag hoppas de ointe tar ut sitt riksdagsarvode om de skolkar från jobbet. De är ju måna om att vanligt folk inte ska ha orättfärdiga bidrag, så…

Jaja, den som lever får se.

Ikväll är jag ganska trött, fast klockan inte ens är åtta. Får se om jag kan sova ordentligt i natt, men det får jag nog! 🙂

Kram på er!
Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan

Mobbning?

Så har jag fått vila fyra dagar, och har alltså haft långhelg! Jag behövde nog det, för jag har varit trött några dagar. Men nu ska jag ta nya tag resten av veckan och jobba!

Tittar just på Morgans mision på SVT, och tänker på¨alla som blir mobbade. Varje dag går massor av ungar till skolan och  har ont i magen för att de räknar med att mobbningen ska sätta igång så fort de är där. Det jävliga är, att vuxna på skolan inte så ofta gör mycket för att få slut på det som sker, ens om de vet om hur det ligger till. Tvärtom ibland, tyvärr. Det händer att lärarna t.o.m. medverkar i att mobba en unge som redan är utsatt. Kanske de inte begriper att de är en del av mobbningen kanske de inte själva säger eller gör de elakaste sakerna. Men det är elakt nog att vara passiv och inte göra nåt alls!

Men mobbning förekommer inte bara bland ungar. Det är minst lika vanligt i vuxenvärlden, t.ex. på jobbet. Vem vet hur det tar, när du berättar ett ”skämt” om svarta eller ”zigenare”? Är du helt säker på att ingen tar illa upp? Nej, knappast för det kan du inte vara! Och det kan inte jag heller. Så det gäller att vakta sig själv, det gäller både dig och mig!

mobb

Tänk på att kanske inte alla tycker det där ”skämtet” eller piken är lika roligt som du! saker kan ta olika hårt, och det du inte tycker är så märkvärdigt kanske sätter sig som en tagg hos nån annan. Efter tillräckligt många såna taggar kan personen må ganska dåligt…

Nu har inte sånt här drabbat mig på länge. Men nog har jag varit utsatt. Och det riskera att sitta kvar!

girl

Kram på er allihopa!
Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan

Att kura skymning är underskattat!

Det mörknar tidigare och tidigare nu… Och jag sitter i skymningen hemma i stan med varm choklad och korvmackor, och ett tänt doftljus. Det är mysigt att kura skymning, för jag funderar så bra då! 🙂

Mitt vaniljdoftande kura-skymnings-ljus"!

Mitt vaniljdoftande kura-skymnings-ljus”!

Jag struntar dessutom oftast i TV:n på kvällarna, både för att jag inte har ork att hålla reda på tider eftersom de bra programmen ofta sänds när jag ändå vill sova (ja, jag är en kvällstrött person!). och jag inte orkar ”slötitta”på program jag ändå inte verkligen vill se. Jag vet att många säger att det är en avkoppling att slänga sig i soffan och slå på TV:n, men för mig är det tvärtom! Jag kollar hellre på TV på nätet, där det mesta läggs ut och finns kvar iaf några dagar efter det har gått på ”vanlig” TV. Det är så skönt att inte vara slav under tv-tablån längre, utan välja när jag vill se nåt, och om jag alls vill se! Det har varit en del av vägen mot mitt tillfrisknande från utbrändheten att inte bry mig om TV:n.

Jag har faktiskt till stor del gjort samma val ifråga om radio. Jag har lagt in automatisk update på mina favoritprogram i Sveriges Radio Play såkan jag lyssna på dem när och om jag vill och orkar! 🙂 I det fallet är faktiskt internet och appar inte nån dum uppfinning! 🙂

Det är så skönt med bara tystnad ibland, nåt det tyvärr sällan blir i en lägenhet. Bara när jag kurar skymning och bestämmer mig för att nu ska jag ha det tyst och skönt! 🙂

Kram på er!
Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan

Höst nu

…antingen jag vill eller ej!

Idag är meningen jag ska ha en städdag i min stuga innan jag far till Småland i eftermiddag. Ni vet en sån dag man brukar ha i gamla sommarstugor en gång varje höst. Frosta ur och stänga av kyl, stänga av vattnet, plocka in trädgårdsmöbler osv osv. Den dagen kommer obevekligt varje år, och är alltid lika vemodig. Varje gång! För då vet man. ”Nu blir det inte mer sommar!”

Bussen har slutat köra ända fram till byn, och kör bara till närmsta belägna bostadsområde. Sen har jag ungefär en kvarts promenad till stugan. Som igår när jag för att slippa parkeringsbekymmer, som det alltid är på marknadsdagar, tog bussen till Sölvesborg för just marknad. Det var helt okej med den där promenaden eftersom det var sol och vackert sensommarväder hela dagen. 🙂

Soptunnan töms inte mer i år för oss som bara abonnerar på ”sommartömning”. Badbryggan är upptagen sen ett par veckor, campingen kör på sparlåga med begränsad service och bara några långliggare i husvagn… Jag skulle kunna räkna upp många fler tecken som infinner sig varje år, som gör att jag vet att det är höst, och snart blir vinter.

Reklamtidningen jag fick i somras, känns plötsligt väldigt gammal...

Reklamtidningen jag fick i somras, känns plötsligt väldigt gammal…

Numera packar jag aldrig ihop stugan helt, som vi gjorde när jag var barn. Då ställde vi in trädgårdsmöblerna och den gamla cykeln i stugan (nu har jag ett uthus till sånt) strömmen stängdes helt, och sist kördes den lilla svartvita tolvtums TV:n till mormor och morfar. Det såg alltid morfar fram emot. För till skillnad från deras vanliga TV, som var omodern, kunde man se tvåan (på den tiden fanns bara två kanaler!), vilket inte var självklart att man kunde på en gammal TV! Och dessutom skulle vår TV stå i morfars rum, dit mormor inte skulle gå om det inte var nödvändigt. Så morfar hade det lyxigt värre när vi flyttade tillbaka till stan! 🙂

Det ser så tomt ut på verandan, där trädgårdsmöblerna stod nyss...

Det ser så tomt ut på verandan, där trädgårdsmöblerna stod nyss…

Nu står de i uthuset i stället!

Nu står de i uthuset i stället!

När mamma och pappa hade packat in allt var huset i stort sett helt igenbommat fram till början av  maj, förutom att pappa åkte hit över en dag ett par gånger på vintern för tillsyn. Jag minns en gång när jag inte var så gammal, det kan ha varit lördag eller skollov, men det var den kalla årstiden. Pappa skulle iallafall vara hemma, men på morgonen när jag vaknade var han inte det. Jag frågade mamma var pappa var. Då såg mamma förlägen ut och sa efter en stund att ”Han smög upp och åkte till stugan klockan fyra!” Jag undrade varför. ”För du inte skulle gapa och vilja med, men du hade bara tyckt det var tråkigt, man kan inte bada och i nte leka i skogen. Och han skulle ändå bara dit och titta!” Jag skrek iallafall, och var väldigt avundsjuk!  Mamma sa alltid att här går ändå inte att bo på vintern, antagligen i ett fåfängt försök att få mig att sluta längta hit under den ”tråkiga” vintern. Att här inte alls skulle gå att vara har jag som vuxen konstaterat inte är helt sant. För det går! Men det är förstås lite besvärligare. Och var ännu besvärligare på den tiden, när det inte ens fanns vatten vintertid. Eftersom  Tredenborg på den tiden var – och skulle vara enligt dåvarande stadsplan- i stort sett ett rent sommarstugeområde så var vattenledningen inte nedgrävd frostfritt, och stängdes ungefär första oktober (dvs nu!). Men vatten grävdes ner frostfritt på 90-talet, i samband med att tomterna styckades av och såldes till oss stugägare. Det finns visst en regel som säger att man måste erbjuda vatten eller ge rätt att gräva brunn om en tomt ska få säljas och bli ”bostadsfastighet”.

Om det blir snö i vinter, så får jag (förstås!) skotta. Är det mycket snö så kör man fast med bilen i en snödriva, vilket jag har gjort en gång härute! Sen dess parkerar jag uppe vid stora landsvägen om det är mycket snö när jag ska hit, och promenerar de sista 500 metrarna!

Nu får vi se när jag kommer hit nästa gång, för hålla mig härifrån ända till våren kommer jag inte att kunna. Kanske det blir allhelgonahelgen, kanske 1 advent. Allhelgonaveckan tog jag ofta semester förr, eftersom höstmarknaden alltid var första onsdagen i november. Från och med i år är den flyttad till första lördagen i oktober, vilket jag spontant tror är bättre ur kommersiell synpunkt. Dels är det troligare att det ”kulna” höstvädret inte har börjat, dels är det lättare att locka marknadsbesökare en lördag än en onsdag, då de flesta inte är lediga. Så trots att jag värnar om den säkert flerhundraåriga traditionen att marknaderna ska hållas första onsdagen i juli och första onsdagen i november, så var det inte så tokigt med marknad nu!

Nu kommer jag inte att ha så mycket som drar just den veckan när ”första onsdagen i november” infaller. Fast minst en gång före jul ska jag försöka åka hit! Kanske det blir första advent, när de har den mysiga julmarknaden jag brukar försöka komma ner till. Troligen blir det dessutom ytterligare nån resa före jul! Trots att mamma sa att det inte är roligt att vara här på vintern…

Kram på er!
Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan

Ni gula, stolta, starka!

Ni vet en sån där liten grusväg ute på landet? En sån väg med en gräsremsa i mitten, som slingrar sig fram genom skogen? En sån väg går sista biten fram till min sommarstuga! Och titta vad jag hittade mitt i den gräsremsan idag!

Stolt, stark, gul och vacker!

Stolt, stark, gul och vacker!

Lika stolt och vacker som vi maskrosbarn! Många av oss har inte haft det så lätt som små, men vi överlevde ändå. Jag kan se tillbaka på hur det var, med pappa som var full för ofta, och mamma som var svag och inte orkade så mycket. Men jag ser också att det fanns en ljusare framtid. En framtid som inte alla skulle tycka var nåt att hurra för, men kritiker har alla, oavsett vad vi gör och hur vi lever.

Ingen kan göra alla nöjda, men jag har gjort mig själv nöjd. Det är huvudsaken! 🙂

Kram på er, maskrosungar och alla andra!
Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan

Långt upp i norr…

Så har jag tittat på ”Ginas Värld” igen!

Skärmdump från svt Play

Skärmdump från SVT Play

Ni som känner mig, eller föler mig regelbundet, vet att jag precis som samefamiljen Gina besöker, också har mitt ursprung i en minoritet som staten inte alltid har varit snälla emot. Resandefolket. Vi som tillhör minoritetsfolk, var vi än finns i världen, har ofta gemensamt att majoriteten har sett oss över axeln. Kört över oss.

Men nu var det inte det jag tänkte blogga om idag, utan om att jag skulle känna mig hemma i Norrlands inland. Komma rakt in i naturen och de oändliga vidderna. Bo i en by med bara 14 invånare… Jag säger som tjejen i programmet, att Stockholm kan vara trevligt, men jag får panik av att det är för stressigt och för mycket folk på en gång. Det är bara en sak som gör att jag inte kan tänka mig att flytta dit. Jag skulle längta hem till det som ändå är mitt hem. Strandkanten i västra Blekinge. Alla trakter har sina egenheter, en av Blekinges egenheter är näktergalen om våren. Den skulle jag sakna. Men jag skulle vilja ha lika mycket vinter som i norr! Blir det vinter i söder så är det oftast bara snö några veckor. Om det blir vinter alls, vill säga. 2014-2015 var öht ingen vinter. Och på sätt och vis kanske det var bra, för det är lättare för mig att ta mig ner oftare om det inte är snö, och det behövde jag när jag var som mest utbränd. Men vinter är vackert!

Så här såg det ut 1 advent 2014 i Sölvesborg!

Så här såg det ut 1 advent 2014 i Sölvesborg! Blek vintersol, många plusgrader och inte ens is på badviken.

Jag läste en långtidsprognos som påstår att det ska bli smällkallt även i söder kommande vinter, men det får vi ju se… Nåja, i morgon ska jag iallafall försöka resa ner till mitt älskade Blekinge, så det blir tidigt i säng ikväll!

Kram på er!
Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan

Tandläkarskräck

Nåja, så illa är det inte. Numera. Men jag tycker fortfarande det är hemskt att gå till tandläkaren. Därför blev jag både stressad och lite rädd idag när jag kom in till tandläkaren och satte mig i stolen. Tandläkaren sa lite klämkäckt att han ”ska laga lite, men det behöver du ingen bedövning för!” Jag sa att jag behövde det, och han undrade om det verkligen var nödvändigt. ”Ja, det är det! Du lovade faktiskt det förra gången, och skulle sätta av extra tid så att du hann ge mig det!” ”Jaså det har jag glömt. Men då får du det!” Jodå jag fick rejält med bedövning så att jag slapp ha ont. Så mycket så att jag nu, tre timmar senare, är bedövad i halva käken. Så det gäller att bokstavligt ha tungan rätt i mun nu när jag äter middag. Men hellre det än att ha ont när de lagar! 🙂

När det var färdiglagat, sa tandläkaren att jag var färdig och inte behövde komma tillbaka mer! ”Jamen, det är ju flera saker kvar att göra, jag skulle ju ha både en bro, och en bettskena sa ni var extra viktig och att jag måste ha!” Då kollade sköterskan och sa att ”jaha det har vi visst skrivit upp…” Jag påminde även om en spräckt fyllning som han sa förra gången att han skulle laga…

Jodå, han tog sig en titt, och sa att fyllningen satt så löst så den kanske jag kommer att svälja, och ”Den måste vi laga till”. Så nu blir det minst en gång till, kanske mer…

Och bedövningen släpper väl snart. Allt medan jag så försiktigt som möjligt tuggar på mina fiskpinnar med potatismos!

Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan

”Kan du ge dej fan på att jag kan!”

Man kan inte leva så…
KAN DU GE DEJ FAN PÅ ATT JAG KAN!

Jag vet att videon handlar om att vara gay och lesbisk, men texten kan i överförd mening tillämpas på många fördomar!

Nej, man kan inte leva precis hur man vill. Inte på ett sätt som skadar andra. Men om din granne råkar vara homosexuell, ha ett annat ursprung än vit medelklass, eller har en religion du inte delar? So what? Stör det dig? Är det en självklarhet att en mörkhyad person behöver punktmarkeras på varuhusen, för att ”man vet hur dom är”? Eller är varje muslim självmordsbombare med en dynamitgubbe i innerfickan, som hen bara väntar på att utlösa mitt i rusningstid? Nej, knappast.

Varför bemöts jag ofta på ett helt annat sätt av dem som får veta att jag har mitt ursprung i resandefolket? Ibland negativt, i stil med att ”alla tattare är lurendrejare och tjuvar!” Men inte alltid, utan ibland som nåt exotiskt. Det händer att folk hymlar med ögona och tycker att jag är cool bara för att jag är ”tattare”. Äh, jag är inte coolare än andra, iaf inte av den orsaken.

Det är heller inte mer synd om mig för att jag växte upp som mobbad maskrosunge. Det är klart jag var ett ”offer” på ett sätt. Men att alltid betraktas som offer som det är synd om, som aldrig kommer att ha chans till ett drägligt liv? Nej, den idén köper jag inte. Vi är för många maskrosungar som har visat att det gick bra för oss som vuxna, för att kunna dra den generella slutsatsen att ingen av oss nånsin kommer att ha en chans! Jag kan stå över negativa människors fördomar.

Kan du ge dej fan på att jag kan!

Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan

Dumbphone eller smartphone? eller ”Livet efter utbrändheten”

Det sägs allmänt att mobilen – i synnerhet en smartphone – är en stor källa till stress. Omedveten stress. Dvs man stressar hela tiden genom att alltid vara uppkopplad mot sociala media, kalender mejl och annat. Därför hade det säkert varit bra om jag kunde köpa vad som har börjat kallas ”dumb-phone”, dvs en mobil man bara kan ringa och skicka sms med. Där det inte går att installera en massa appar, när jag nu är på jakt efter ny mobil.

Smartphone som jag vill ha!

Smartphone som jag vill ha!

eller…

Enkel telefon som bara går att ringa med?

Enkel telefon som bara går att ringa med?

Tyvärr behöver jag en smartphone. Ja, dvs jag behöver en telefon med kalender som påminner om viktiga arrangemang genom att pipa, och som helst går att synka med en kalender hemma, t.ex. i datorn, annars glömmer jag. Eller är orolig över risken att glömma, så att bara oron blir till ett stressmoment. Och jag behöver internetbank, liksom att de flesta myndigheter, t.o.m. tandläkaren och arbetsförmedlingen nuförtiden tar för givet att de kan skicka meddelanden via sms. Undrar hur de gör med den som inte har råd till nån mobil?

Men okej, jag ”behöver” inte visa för 300 pers, som är mitt ungefärliga antal följare på fejjan och insta att jag går på marknad eller åker pendeltåg. Iaf inte för att själv överleva. Men jag ser det som en väg att visa både de vänner som bor långt borta vad jag pysslar med, och dem jag har i min ytliga bekantskapskrets att jag lever fortfarande. Så den biten fyller också en funktion. Det som skulle minska mobilberoendet är däremot att inte kolla fejjan en gång i kvarten. Så när jag får hem min nya telefon kanske jag försöker låta bli att ha fejjans app aktiverad. Få se hur länge jag kan hålla det… 😉

Det jag behöver, är att lära mig hantera informationsflödet. Lära mig att jag inte måste titta på allt på nätet, inte måste ”ha allt nu!”. Det gick bra förr i världen, och går så klart nu med! Nåja, jag ska inte börja spekulera förrän jag har köpt telefonen ifråga kanske… 😉

Kram på er!
Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan

Trött!

Gääääsp!

Gääääsp!

Klockan är snart sju på morgonen, det är höstmörkt och regnigt. Inte alls kul att behöva gå upp, men sånt är livet! Jag som altid har varit så morgonpigg och kunnat hoppa upp vid sex, eller t.o.m. halv sex när jobbet har krävt det… Jag vet inte om det beror på hösten eller nåt annat att jag är så trött när jag vaknar. Men jag brukar inte påverkas av hösten.

Utsikt från mitt fönster...

Utsikt från mitt fönster…

Jag försöker få i mig lite kaffe att vakna av. Det är säkert inte nyttigt när jag redan har magknip, men annars vaknar jag nog inte alls! 😉

Nåja, jag jobbar förmiddag, sen kan jag ju vila när jag kommer hem.

Kram på er och ha en bra dag!
Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan