Så borde jag alltid ha det!

Idag vaknade jag på landet, i min lilla stuga, igen!

Som alltid, så kände jag en helt annan harmoni av att kliva ur sängen här än jag nånsin gör i stan. Förutom att jag på bara en liten stund blir betydligt bättre i min bronkit, och knappt behöver medicin alls när jag får andas den fuktiga havsluften!

Höstfärger!

Höstfärger!

Här är höst nu. Träden tappar sina löv, och det skymmer redan klockan fem på eftermiddagen. Borta är de varma sommardagarna med bad eller en glass på campingens sommarcafé. Nu på hösten får jag söka efter andra värden. En promenad genom skogen och sparka runt i löven som prasslar hemtrevligt. Så här borde jag alltid ha det för att må bra både fysiskt och psykiskt. Komma bort från stad och stress och betong. För mig vore det inte bara en gröna vågen-dröm, utan en nödvändighet om jag ska ha det så bra jag kan!

På min promenad igår mötte jag en gubbe som sa att här var så underbart, och här ville han bo! Jag hör ofta liknande saker från såna som inte bor här, och det är bra. Jag behöver påminnas om hur fint här är, så att jag inte blir hemmablind och tar den lilla byn för given.

Kram på er!
Sussie a.k.a. Ödmjuka Kaxan

Jag ser fram emot din kommentar!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s